okej

hej min älskade sluta va på toa

De kämpade i strid, men ändå var det klart,
att under dessa ytor var kärleken start.
I takt med jakten på seger och mål,
mötte de varann i spelets kontroll.
Hjärtat slog snabbare, det visste de båda,
att mellan runderna fanns något mer att förståda.
När bomben planterades, när rundan var vunnen,
hade de funnit varann, genom varje förlorad stund.
Det var mer än en match, mer än ett spel,
det var deras värld, där känslor tog ställ.
Och i varje knäppande mus, i varje klippande ljud,
växte en längtan, så tyst men så ljud.
Kanske var det bara ett ögonblick i en tid,
men för dem var det evigt, och kändes som frid.
Så i spelets dimma, där städer föll,
två män fann varann i en kärlek som höll.
Inte av blod, men av skjuts och av skratt,
i CS:s värld, där inget var fatt.

hej

guten tag isa östling ich habe deinen arsch ein paar mal in cs2 umgeschossen und es hat mir spaß bereitet hoffe wir können dies erneut tun LG ♥♥♥♥♥ ass

I nattens tystnad, där vi möts i skepnadens skugga,
händer som söker varandra som ett lovande löfte,
ett språk utan ord, vi talar genom varje andetag,
och våra kroppar blir verser i en stilla psalm.

Ditt hjärta slår mot mitt, en rytm av två själar,
i denna stund, där tid och rum förlorar sin mening.
Jag hör dina andaktiga viskningar genom huden,
en värme sprider sig från din beröring till min själ.

Vi är som stjärnor som slår samman,
skapar en ny himmel av glödande ljus,
där varje rörelse är en bön, varje kyss en hymn,
vi är inte två, vi är ett i den ljuva natten.

Och när vi förenas, sjunger världen i hemliga tonarter,
där vi, fria i vår kärlek, blir både jord och himmel.
Där vi inte bara är män, utan hela universum,
i denna sakrala enhet, vi är för evigt.

Och när morgonen sakta smyger fram,
står vi kvar i varandras armar,
tysta, men fulla av ord,
där ingen värld kan ta oss ifrån den eviga dansen.